en dikt
en dikt utav mig. jag har döpt den till
det onämnbara
när du behövde mig som mest
nödens timma slagen
var mitt lovade ord en tom gest
mot den grå-zonade lagen
du vrålade ut mitt namn
jag hade ju lovat dig en trygg hamn
jag skulle vara stark
när du var svag
jag skulle vara sällskap
när du var ensam
jag skulle vara en vän
när du behövde en.
jag svek - men du dömmer inte
Kommentarer
Trackback
